Spanska accentueringsregler

Accentueringsregler indikerar hur man skriver och uttalar vissa ord

Vilka är reglerna för accentuering på spanska?

Spanska accentueringsregler är de som leder oss på rätt sätt att skriva och uttala orden i vårt språk.

Du har säkert märkt när du talar att varje ord på spanska har en stavelse som låter mer intensivt eller betoning än de andra. Detta kallas en tonic stavelse och i sitt skriftliga uttryck kan den bära, eller inte, beroende på stavningsreglerna, en tilde eller grafisk accent.

Beroende på vilken stavelse accenten är orden klassificeras som akut, slätter eller seriöst, esdrújulas och överdriv.

Spanska har också regler för användning av grafisk accent i ord med en enda stavelse (monosyllables) och för att skilja ord som är skrivna på samma sätt men har olika betydelser (homonymer), den så kallade diakritiska accenten.

Accentuering i akuta ord

De akuta orden är de vars tonic stavelse faller till den sista stavelsen, som i låt, detta, engelsk.

Tilde eller grafisk accent placeras i akuta ord när de slutar i vokal, n eller s, som i domino, divan antingen Franska.

Ingen grafisk accent: lycka, frihet, större (Lägg märke till att de inte slutar i vokal, nej). Och i allmänhet är alla infinitiva verb akuta och Tilde placeras inte eftersom de slutar i R: borra, äta, dröm, sova, leda, springa, kock..

• Undantag

Akuta ord som slutade i s är inte accentuerade om en annan konsonant föregår dem, som i Robotar. Inte heller de akuta ändarna i och som i Jag är, konvoj.

Accentuering i platta ord

De platta eller allvarliga orden är de som är accentuerade i den näst sista stavelsen, som i svår, lätt antingen träd. Den grafiska accenten placeras när Nej De slutar i vokal eller i konsonanterna n o s.

Llanas med grafisk accent: vig, socker, album, Nestor; Llanas utan grafisk accent: detta, fartyg, posta, i morgon, ark, glad, måltid, diktatur, demokrati.

• Undantag

De vanliga orden som slutade i s accentueras när de föregås av en annan konsonant, som i biceps antingen Totems; Slätten slutade i och som i jockey.

Det kan tjäna dig: böner med M: Exempel och användningsregler

Ett annat vanligare undantag är med hiatus i den sista stavelsen (när en diftong är uppdelad i två stavelser, på grund av accenten), som i försvar, Jag skulle gå, flod, etc.

Accentuering i ord Esdrújulas

Orden är en sista, träd, termin, Esdrújula, etc. EsdrúJulas alltid De bär tilde eller grafisk accent.

Accentuering i överdrivna ord

Orden överdriv är de som bär tonic accenten utöver den sista sista stavelsen, i den fjärde och femte stavelsen, som i snabbt, plötsligt antingen Äta det.

Övervakningarna uppstår i allmänhet från föreningen av ett adjektiv med suffixet "sinne" som gör dessa ord adverb (nyligen, knappast) eller muntliga former kopplade till encritiska pronomen (personliga pronomen som går tillsammans till verbet), som i ta det antingen räknar det.

Accentuering i stora bokstäver

Fram till några decennier.

Även om en text är kapital måste orden bära sina motsvarande accenter, till exempel: de Iran Till kullen Ávila, De vill se Magnifika träd DEN DÄR DÄR BORTA De hittar varandra.

De aktiveras inte bara när det gäller akronymer, som i fallet med Central Intelligence Agency, som vanligtvis nämns av dess förkortning på engelska: Inkl; eller det autonoma Mexikos universitet (Unk).

Accentuering i monosyllerbara och diacritics

Det måste verka konstigt för dig att ord från en enda stavelse, monosyllables, måste ha en accent på spanska, som i Ja, ytterligare antingen te. Detta beror på att de inte är toniska accenter, utan diacritics.

Diakritiska accenter är de som tjänar till att skilja ord som är skrivna på samma sätt, men har olika funktioner och betydelser, som i "te Jag sa det ”och” Låt oss ta te".

Kan tjäna dig: fritidstexter

Den diakritiska accenten tjänar till att undvika förvirring, som i fallet med av (från verbet att ge), som i ”Jag vet inte av Ingenting alls ".

Andra exempel på diakritisk accent: du (besittande adjektiv) och du (pronomen); mer (preposition) och ytterligare (Adverb av kvantitet); fortfarande (adverb som kan ersättas av fortfarande) och till och med (adverb som kan ersättas av även, fram tills, också); SE (opersonlig) och HAN (verb vet).

En annan funktion av diacritics är att påpeka förhöret och utropen, till exempel: ”¿WHO kommer komma?", "Sa inte som De är orsakerna ”eller”Den där skönhet!","Som du vet?"och"Hur mycket måltid!".

• Undantag

Du kan hitta i publikationer före de förändringar som gjordes 2010 av hela akademierna på det spanska språket, diakritiska accenter i ord som "ensam" (endast), "O" när det är mellan två siffror ("2 antingen 3 "); eller i demonstrativa pronomen, till exempel detta, den där, den där.

Dessa accenter eliminerades, men du kan fortsätta hitta dem i gamla böcker och tidskrifter, eller i föråldrade digitala publikationer.

Accentuering i diftonger och hiatus

Diftongerna är stavelser där det finns två vokaler som producerar ett enda fonem: io, ua, ui. På spanska finns det starka vokaler (till, och, antingen) och svaga vokaler (Yo, eller).

När en stark och svag vokal hittas kan det finnas en diftong, som i ”variaDA ”eller” TurbocateIo”; eller det kanske inte finns, som i ”havetía"Eller" Jag älskarflod". I det senare fallet, när den svaga vokalen accentueras, orsakar accenten den stavelse som bildas av de två vokalerna att dela och räknas som en till: A-Mo-Rí-O; Maria.

När två starka vokaler hittas, som i ”MatEo"Eller" BAoBab ”, det finns ingen diftong; De utgör två stavelser (TE-O och BA-O). När två svaga medlemmar alltid är där, som i fUi, LUis, trIuNfo, hUiger.

När en grafisk accent avbryter en diftong talas det om hiatus, som i “RÚne ”,“ PaiS ","Alla "," comía". I detta fall tjänar accenten till att informera om att de är två stavelser och inte en diftong.

Kan tjäna dig: delar av en dikt (struktur)

När du betonar en diftong går accenten i den starka vokalen ("åt" "soverio"," ADIantingens "," hemsktEuS ”,“ HEuSped ”), såvida inte tonic är i eller u, som i“ PaiS ”eller“ sAL ”, som i dessa fall skulle vara hiatus.

Accentuering i triptongos

Tripper GuaiRA ","Guiais”,” ACDu har", "FörGuay".

Typtongos följer de normala accentueringsreglerna: monosyller, till exempel "liais" eller "guide", accent; Istället "decIáiS ”eller“ Fortsättuáis ”är accent för att vara akut och slutar i s, medan“ gUaira ”accentueras inte genom att vara platt och slutar i vokal. Typtongos, som diftongerna, bildar en enda stavelse.

Nu, i fall av triptongos som "DebíaiS ”, när den första svaga vokalen accentueras genereras en hiatus, som i fallet med diftongs.

Accentuering i sammansatta ord

Accentueringen av sammansatta ord liknar den för det enkla när de förenas, utan skript. Till exempel: tjugo sex, fotboll, dessutom, Under tiden, spår, sjuttonde, Superhjälte, Socioekonomisk.

När det gäller två ord förenas av ett skript båda behåller sin grafiska accent, om de har det, som i fysiokemisk, ekonomisk social, teoretisk seger, Latinamerikansk-tysk, etc.

Referenser

1. Huvudnovnar för den senaste upplagan av Spelling av spanska (2010). Hämtad från Rae.är.
2. Montolio, e. (2014). Akademisk och professionell skrivande manual. Hämtad från cdnstatics.com.
3. Grundläggande regler: Akut, platta, allvarliga ord, esdrújulas, overdruJulas (2021). Taget från campusvirtual.Ull.är.
4. Pan -Hispanic Dictionary of Doubts (2010). Accentmärke. Hämtad från Rae.är.
5. Essential Spelling (2021). Hämtad från Rae.är.